I går hade vi besök här hemma. När ljuset senare på kvällen blev bra rusade vi ut och tog lite bilder. Det är så roligt. Molly blev fotomodell för kvällen och hon gjorde det helt perfekt. En intensivare blick får man väl leta efter. Visst är hon fin med sitt blåa och bruna öga?!
Gulliga Molly, hon älskar sin matte!
Det är en balansgång. Det där att göra sådant man verkligen vill göra. Dels handlar det för mig om att utvecklas och gå framåt och jag tror att ni är många som kan skriva under på det. Men det handlar också om att omge sig av det bekanta, där man vet hur det fungerar och där man känner ett lugn. Kanske kan lika många skriva under på det.
I går fick jag en riktig påminnare. Jag åkte och hälsade på mina vänner på en gård där jag både har jobbat, bott och spenderat fritiden i många, många år. På sistone har det inte blivit av att jag har hälsat på men när jag kom dit så infann sig samma känsla och lugn som förr. Jag känner mig uppskattad, önskad och välkommen. Det känns som hemma.
Varför inte oftare? Varför bara en gång per år, max. Jo, för att jag har haft blicken så totalt riktad framåt. Jag har varit så fokuserad på att nå dit jag vill, att jag försakat mycket av det runt omkring. Min vilja att utvecklas har gått ut över mina vänner, mina hobbys, ja jag vågar nog till och med påstå att det till viss del har gått ut över min familj. Åtminstone fina sambon (han som gör allt för mig fast jag ibland är för blind för att se).
Så att landa hemma hos vännerna i går var så himla skönt. Det är hemmavant, bekant. Jag vet hur det funkar, var saker finns, hur det ser ut. Jag behöver inte lära nytt hela tiden. Jag behöver inte gå framåt. Jag kan bara vara där. Att känna den känslan, det är sånt som verkligen räknas.
Självklart hade jag kameran med mig och tog lite bilder på fina Hector och fina Frida! (Lärde mig massor!)
Sist en bild på Berra Bus, min gamla kollega, i ett väldigt smickrande ögonblick.
I går var jag och Elsa och syster ute på fotoutflykt. Ok, jag hade i princip släpat med dem båda som högst motvilligt ställde sig framför kameran för att jag skulle få öva. Så snälla! Tack! Jag har lovat att inte lägga ut några bilder på syster men nu råkar hon ju vara med på några tillsammans med Elsa, så vad göra?
Ser ni var vi är? På näst sista bilden, om ni tittar i bakgrunden, ser ni en ledtråd.
Här är de. Visst är de fina!
God morgon!
I morse blev det en lika skön morgon som i går. Skillnaden från i går var att jag struntade i att mocka stallet utan istället gick på en liten promenad med kameran. Försökte fånga de där strålarna men jag vet inte hur det gick. Fångade dem i alla fall i minnet.
Det är lite vardagslyx att kunna bryta rutinerna. Att välja att se detaljerna i vardagen istället för att bara springa förbi.
Hej på er!
Fick ni en bra start på veckan? Med den här eftermiddagen måste jag räkna min vecka som brastartad. En massa härliga kort på Lillgrodan hann jag få och vet ni, hon ledsnade inte förrän vi var klara. Eller var det jag som bestämde att vi var klara när hon ledsnade…
I helgen har jag suttit och kollat igenom en hel del foton. Roligt att se den tydliga förändringen över tid. De har blivit ljusare och… bättre. Här är hon i alla fall.
I går fick jag förmånen (ok, jag hade bett om det) att fota min kompis Tinette och hennes fina mage. Ännu är det några månader till bebben ska titta ut men magen var så fin. Precis som hennes ögon, kaniner och katt (som också ville vara med på kort). Det var en rolig erfarenhet och jag är rätt nöjd med resultatet även fast jag direkt såg vad jag ska göra annorlunda. Men det är väl det som kallas utveckling, att se vad man kan göra bättre.
Här får ni några smakprov från gårdagen. Visst är hon fin!
I dag fick jag det glädjande beskedet att fotoföretaget vill ha mig till hösten. Roligt! Nu ska jag bara läsa igenom villkoren och börja förbereda mig på två hektiska månader med start i augusti. Det blir till att komma i form nu så att jag orkar med tempot. En bra tränad kropp orkar jobba väldigt mycket bättre än en otränad.
Det känns superkul att få den här chansen och lära mig ännu mer om foto, en hobby som jag föll pladask för. Jag ska inreda det stora rummet i hälsostugan så att det går att använda både som studio och kurslokal. Sen ska här fotas. Och så har jag lite tankar på hemsidan som jag ska bygga om lite, men det får bli ett senare projekt.
Nu ska jag natta mina målande barn. God natt!
Vem sa att rött och rosa inte passar ihop? Det är ju samma färg med mer eller mindre vitt i för bövelen. Är det här någon allmänt vedertagen sanning om färger eller något mina systrar lyckades lura i mig när jag var liten?
Rött och rosa = snyggt!
I dag har jag gjort något roligt. Det kan faktiskt vara så att fredagen den 13 är en väldigt bra dag precis som min mamma alltid har sagt. Det kommer visa sig nästa vecka. Det jag gjort i dag är att jag har varit på anställningsintervju. Superkul!
Jorå, jag har sökt jobb jag. Men inte vilket jobb som helst utan ett fotografjobb. Jag tänkte att jag skulle agera skolfotograf den kommande hösten. Jag hoppas att intervjuaren tänker det också. Att döma av intervjun så borde jag ha goda chanser. Låt mig säga såhär: han sökte 8 nya fotografer, han fanns på plats för intervjuer i 2 timmar, han pratade med mig i 25 minuter. Och så sa han att jag var en sådan han letade efter. Eller så säger han så till alla…
Nästa vecka kommer svaret i alla fall så håll tummarna nu för att jag kommer få åka på fotoutbildning i början av augusti och börja fota söta små barn i höst.
För det där med foto, det är verkligen något som jag har fastnat för. Och dessutom tycker jag att jag är rätt bra på det. Just vad gäller fotografering så lyckas jag vara antijante. Det är väldigt skönt. Så snart tänker jag fråga hyresvärden om jag får måla om stora rummet i Tant Elins hälsostuga så att jag kan inreda det till fotostudio. Gud vad kul det skulle vara. Och man ska ju ha roligt i livet.
Nu ska jag promenera till förskolan och hämta mina söta ungar för att sedan ta bussen hem och äta mellis. Det får bli smoothie/glass av frysta hallon och kokosmjölk. Kanske en banan slinker ner också.
Ha en alldeles strålande fin fredag!
Hej på er!
Just nu kommer bloggen bli mer personlig ett tag och mycket foton kommer få plats här. Av den enkla anledningen att det ger mig så mycket glädje och energi att fota och se utvecklingen. Samla på glädje och energi är något jag försöker göra nu.
I kväll var vi ute på en kort cykelpromenad. Först skulle Elsa inte cykla, hon tycker att det är svårt. Men efter ett tag sa hon åt mig att släppa. Det lät i stil med SLÄÄÄÄÄÄÄPP! Ja, så då kunde hon plötsligt cykla själv.
På vägen hem mötte vi Yara och hennes kompis Molly. I dag var det Molly som fick posa.
Elsa har precis lärt sig cykla själv. Rätt så nöjd tjej!
Blå och brunögda Molly. Intensivare blick får man leta efter.
En blogg om att förändras och förändra.
Jag tror att vi alla besitter en enorm potential att göra det bästa av våra liv oavsett vilken vår situation är. Därför berättas här min historia, mina vägar och mål för att inspirera till förändring. Häng på du också!
